i stiljte vi ligger i havets famn
kvallen likt solen vandrar han,
bortom ruvar stormens har
vrider sig i vantan...
en skugga faller over vart skepp
badar om havets svala dod,
det nalkande stormande vredet
blottar sin skummande kaft...
hor till vagors dan
vi fara till ran
agirs vrede ar doden...
vatten vater kroppen
kyler och dranker
agirs vrede ar doden...
vagor, sanker draken i morker, slacker dess eld
stormen, river och sliter i seglet, splittrar tra
krossad, av havets herre, kluven itu.
slaget, till spillror ar skeppet, av agirs vrede
