Genom natten hör dess kall
I nattens ensamhet, djupt i mörker täckt av skugga
Där stål bröt blod och tårar, i döden finns mitt mod
Stål kallt, bryter upp i min arm
Känner smärtan förenad med njutning
För mig bortom sans, bryter blodet fram
I kylans ensamma mörker bortom gränserna för
Mänskligt liv
Lämnar livet och ljuset bakom mig
Strävar framåt mot dödens mörka lugn
Mörkrets rand
I nattens ensamhet, djupt i mörker täckt av skugga
Där stål bröt blod och tårar, i döden finns mitt mod
Stål kallt bryter upp i min arm
Känner smärtan förenad med njutning
För mig bortom sans, bryter blodet fram
Através da noite ouço o seu chamado
Na solidão da noite, profundamente mergulhado na escuridão, envolto pelas sombras
Onde o aço quebra sangue e lágrimas, na morte reside a minha coragem
Frio aço, corta meu braço
Sinto a dor misturada com prazer
Para mim, além do controle, o sangue jorra
Na solidão fria e escura, além dos limites da
vida humana
Deixo a vida e a luz para trás
Avanço em direção à tranquilidade escura da morte
A fronteira do escuro
Na solidão da noite, profundamente mergulhado na escuridão, envolto pelas sombras
Onde o aço quebra sangue e lágrimas, na morte reside a minha coragem
Frio aço corta meu braço
Sinto a dor misturada com prazer
Para mim, além do controle, o sangue jorra
